2014 överlämnade Mångkulturellt centrum en kunskapsöversikt om afrofobin i Sverige till integrationsministern. Den visar bl.a. att de offentliga rummen är en hotfull plats för många svenskar med afrikansk bakgrund. Lär dig mer om afrofobin i Sverige idag och hur den påverkar afrosvenskars vardag. Läs vår rapport om Afrofobin i Sverige – viktigt läsning för alla!
Att vara Afrosvensk är att ingå i en gemenskap med andra
För mig är termen afrosvensk fortfarande relativt ny. Jag hade hört om den för några år sedan, men inte riktigt tagit den till mig. Jag var inne på ASR hemsida för ett par (några) år sedan, minns inte när exakt, för jag var nyfiken, men för mig, som har karibiska rötter, kände jag mig inte hemma där till en början. Det var först i samband med att jag blev inbjuden till olika event som ASR anordnade och därigenom förstod vad man arbetade med samt Afrofobirapporten som jag började förstå att det var något som också handlade om mig. Det slutade med att jag skrev min C-uppsats i statsvetenskap om just afrosvensk identitet. Jag intervjuade ett antal afrosvenskar och de flesta av dem hade andra geografiska och kulturella referenspunkter än jag själv, men vi hade ändå många erfarenheter och tankar gemensamt.
Att ha reflekterat över termen afrosvensk och att ha gjort den till en del av mig har för mig inneburit en känsla av någon slags gemenskap. Den må vara på relativt lösa grunder och ramarna må vara otydliga, men det är ändå det den för med sig tycker jag.
Det handlar om ett sätt att placera sig själv i ett större sammanhang som jag tycker för med sig mer fördelar än nackdelar. Det har också en politisk betydelse. Hur ska man kunna hitta varandra, höra varandras röster, dela erfarenheter, om vi inte kan hitta en gemensam plattform? Den plattformen för mig är just termen “afrosvensk”.
Att säga att jag är afrosvensk innebär inte att det uppfyller hela min identitet. Det är heller ingenting jag går runt och tänker på eller pratar om hela tiden. Det finns så många andra identiteter och erfarenheter som utgör den jag är, men den synliggör något inom mig som jag har burit under hela mitt liv och fortfarande bär med mig”
Louisa Björklund
Att vara Afrosvensk är synliggöra och inkludera personer som mig
Jag tycker det är viktigt att vi använder oss av ord och begrepp som inkluderar och synliggör människor, vilket jag anser att begreppet afrosvensk gör. Istället för ord och begrepp som exkluderar och begränsar en. Att jag kommer från ett afrikanskt land präglar mig lika mycket som att jag bor och är uppväxt i Sverige. Dessa egenskaper formar mig och min personlighet, mina erfarenheter och referensramar.
Begreppet bidrar till att förena människor och skapa en gemensam tillhörighet i sammanhang där det är lätt att känna ett utanför- eller mellanförskap.
Jag använder ordet allt oftare när jag ska beskriva mig själv eller någon annan. När jag får reaktioner på ordet har det handlat om att de vill veta varför jag överhuvudtaget känner ett behov av att använda det och vad det tillför mig att enligt dem kategorisera mig på det viset. Jag är beredd på att jag kommer behöva förklara begreppets innebörd och varför jag känner ett behov av att använda mig av det, men hoppas på att det blir allt mer självklart med tiden.
Solange Olame Bayibsa
Begreppet afrosvensk ska förstås som en politisk identitet utifrån vilken människor av afrikanskt ursprung organiserar sig för att bemöta och utmana den strukturella rasismen vi utsätts för i Sverige. På så sätt fortsätter vi motståndet mot den afrofobiska rasismen som genom historien tagit sig uttryck i till exempel transatlantisk slavhandel och kolonialism. Genom att anta identiteten afrosvensk kliver vi in i samma tradition som föregångare i historien som kämpat för afrikaners rättigheter likt Drottning Nzinga, Malcolm X och Nelson och Nelson Mandela och tänkare som Angela Davis och Kwame Nkrumah.
Det är viktigt att understryka att afrosvensk är en raspolitisk identitet som tillgrips som en reaktion på hur svarta människor rasifieras i Sverige. Det är inte en kulturell eller etnisk identitet. Som afrosvenskar kan vi fortsätta att identifieras oss med swahilikultur eller vara etniska yoruba men det är inte meningsfullt att agera politisk i Sverige utifrån kategorier som swahili eller yoruba. De har inte någon sociopolitisk betydelse i Sverige precis som nationella afrikanska identiteter slutar att vara politisk relevanta i Sverige.
Att bli afrosvensk är en strategi mot målet att överkomma rasism. Det länkar oss samman med afrikaner i diasporan som antagit identiteter som afroamerikaner, afro-latinos, afro-karibier och afro-européer för att i samklang med afrikaner på kontinenten arbeta mot det gemensamma målet att rasism inte ska styra över våra livsvillkor.
Uttrycket afrosvensk är en kategori till vilken man räknar alla invånare i Sverige med någon form av afrikanskt påbrå. Inom forskning, populärvetenskapliga texter och antologier används generellt också uttrycket svarta svenskar synonymt med afrosvenska.
2014 överlämnade Mångkulturellt centrum (MKC) kunskapsöversikten om afrofobi till integrationsministern. Den visar bl.a. att de offentliga rummen är en hotfull plats för många svenskar med afrikansk bakgrund. Översikten belyser även den vardagsrasism som många afrosvenskar möter. Vanligt förekommande är användandet av N-ordet. Sedan afrofobirapporten offentliggjordes har t ex Svenska akademiens ordlista tydliggjort att det är ett nedsättande ord.